Börja släktforska

Börja släktforska

Som så många av oss kanske du också funderar på var du kommer ifrån och vilka dina förfäder var? Vi är många som har funderingar om vårt förflutna. Det finns nog inget som är mer intressant än att forska i sin egen släkts historia och släktforskning är jakten på en svunnen tid…

Närma dig ditt ursprung

När du börjar din släktforskning är det en god regel att börja med att fråga de nu levande släktingarna. Viktig information kan vara namn, födelsedatum och platser som senare behövs för att hitta startpunkten i kyrkböckerna. Det kan även vara all annan typ av information som annars skulle gå förlorad. Information som inte finns dokumenterad men som berättar om de tidigare generationerna. Det kan även vara fotografier, brev och dagböcker. De flesta av oss har säkert en bunt med fotografier där vi inte vet vem det föreställer. Informationen har försvunnit på vägen och där kan ditt intresse och insats vara avgörande för om detta ska finnas kvar även för kommande generationer. Ett annat tips är att ta reda på vad som redan finns. Kanske någon släkting har utrett en stor del av dina anor?

Gör det från början till en vana att anteckna allting du får veta om släkten, även sådant som du just då inte söker efter. Notera så exakta uppgifter som möjligt och källan till uppgiften. Förr eller senare kommer du att stå inför uppgifter som strider mot varandra och då behöver du veta varifrån de kommer.

Spara min släkt-forskning

När mängden registrerade släktingar börjar bli svår att överskåda kan det vara bra att ha dem i en databas. Naturligtvis går det att använda vanliga databasprogram, men moderna släktforskningsprogram har många specialfunktioner som är värdefulla, till exempel hantering av personer som dyker upp på flera ställen i släktträdet, och import/export av släktdata så att du enkelt kan byta information med andra släktforskare. Det finns flera utmärkta släktforskningsprogram att välja mellan – både program för din dator och tjänster på nätet. I båda fallen går det att dela med sig av sin information till andra. Det går även bra att använda program som Word för att dokumentera sina resultat. Läs mer under fliken ”Släktforskarprogram”.

Böcker och studiecirklar

Lyckligtvis finns ett antal utmärkta böcker för nybörjare och mer avancerade forskare. Du kan också med fördel gå i en studiecirkel eller kurs, då får du också tillfälle att diskutera med mer erfarna forskare. Det finns också många släktforskarföreningar med olika inriktning där man ofta kan hitta personer med närliggande forskningsområden. Släktforskning är numera inte en sysselsättning främst för ”ensamvargar” – du kan ha mycket glädje och nytta av att samarbeta och byta resultat med andra.

Vad kan jag hitta?

Folkbokföringen sköttes i äldre tid av kyrkan. Sverige och Finland har en internationellt sett unikt heltäckande folkbokföring från slutet av 1600-talet. Bortsett från luckor som uppkommit genom förstörda kyrkböcker finns i princip alla medborgare noterade från födelse och dop till död och begravning. Kyrkböckerna för äldre tid (1800-talet och tidigare) har normalt lämnats över från församlingarna till landsarkiven. Idag är kyrkböckerna till stora delar tillgängliga digitalt, via exempelvis SVAR, ArkivDigital eller Ancestry och det tillkommer dagligen digitalt fotograferade sidor.

Även andra källor än kyrkböcker finns digitaliserade till exempel många domböcker med bouppteckningar, militära rullor, skatte- och mantalslängder med mera. Släktforskare börjar i allmänhet med kyrkböckerna och går sedan vidare till andra källor för att fylla i luckor eller få ”kött på benen” i sin forskning.

Tänk på
att inte hoppa över någon husförhörslängd/församlingsbok efter det kan förekomma någon enstaka notis om familjen som man annars lätt kan missa som kanske fanns bara där.

Vad kan jag hitta?

I husförhörslängderna antecknades alla bofasta sockenbor, hushåll för hushåll. Genom att alla ändringar (födda och döda, flyttningar m.m.) infördes kontinuerligt hade prästen ständigt hade en aktuell förteckning över sina församlingsmedlemmar. Därmed kunde prästen notera nattvardsbesök, äktenskapshinder, kristendomskunskap och andra kyrkliga angelägenheter. Men även världsliga ting som vaccination, brott och straff, militära utskrivningar och skattebefrielse skrevs in. Böckerna blev efter några år rätt fullskrivna med överkorsningar och ändringar och byttes därför ut med jämna mellanrum. På 1800-talet i regel vart femte år.

I husförhörslängden får släktforskaren en dynamisk bild av hela det hushåll som den sökta personen tillhörde, och en noggrann läsning avslöjar ofta mycket om hur familjen hade det. Det bör påpekas att variationen är stor i böckernas läsbarhet mellan olika landsändar och socknar. Prästernas handstilar varierade och var alltifrån exemplariskt prydlig till i det närmaste oläslig. Papprets kvalitet och den allmänna rutinen i församlingen för hur de olika händelserna skulle noteras varierade också. Husförhören pågick fram till mitten 1890-talet och därefter finns ofta så kallade Församlingsböcker tillgängliga där du kan hitta i stort sätt samma information

Delar av texten är hämtad från Genealogiska Föreningens hemsida och texten i sin helhet kan du läsa här.

Mer på förbundets hemsida

Släktforskning är jakten på en svunnen tid. Men jakten sker inte via historieböckerna, där väldiga krigshärar blandas med en namnlös allmoge i invecklade historiska skeenden. I stället tar vi en annan väg in i historien – vägen via den enskilda människan av kött och blod som grät och svor, dansade och skrattade här på jorden före oss. Vi låter våra egna förfäder utgöra utgångspunkten när vi går på upptäcktsfärd i det förgångna.

Att börja släktforska innebär inte att rusa i väg till första bästa arkiv för att lusläsa gamla luntor. Arkiven står där de står, och dit är det inte bråttom. I stället gäller det att få fram så mycket uppgifter som möjligt om släkten innan du gör ditt första arkivbesök.

1 Börja med dig själv – i dubbel bemärkelse
2 Leta efter släkten på vinden
3 Vad vet faster Birgitta?
4 Vad behöver jag för redskap?
5 Läs böcker och gå på kurs!
6 Jag har hört att man kan forska via Internet…
7 Hur långt tillbaka i tiden kan man komma?
8 Hur forskar jag utomlands?

Lär mer om punkterna 1-8 på Förbundets hemsida här.

Loading